En lång resa börjar med ett litet steg

Idag inleddes träningen på träningsschemat...

Men taggningen från igår fanns inte kvar idag. Jag började med att skjuta upp passet till efter middagen. Sen kände jag en stark ovilja att gå ut och tänkte att det skulle vara kallt, mörkt och halt.

Men jag tvekade aldrig. Man kan inte kompromissa med det första passet på den första veckan. Då kan man lika gärna skita i allt ihop.... så jag tog mig ut.



Så vad hände med mina undanflykter?

Var det kallt? Ja, men med vintertights, 4 lager tröjor, mössa, halsduk och vantar så frös jag inte alls. Egentligen är en minusgrad och vindstilla bra löparväder. Och till snöstormsdagar finns ju alltid löpband.

Var det mörkt? Jo visst det är det ju vid den tiden. Men som tur väl var så har kommunen ännu inte sparat in på alla gatlampor så det var inga problem att se var man satte fötterna.

Var det halt? O, ja. Men med "barfotaskorna" som har bra mönster så var fästet hyffsat. Visst far fötterna lite hit och dit men det går att jogga på!




Rundan skulle varit 4 km och ett tempo på 6,30 min/km men efter en felräkning på banan blev det 5 km... men typ rätt tempo, och det var nog tur eftersom det var svårt att springa snabbare i halkan. Att "fuska" åt plus-hållet måste väl vara okej? Haha...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0