Seg mil

Idag var det faktiskt inte så kul att springa. Jag var opepped innan vilket inte är ovanligt men det vände inte som det brukar. Jag ville vända hemåt nästan hela tiden och fick förhandla med mig själv för att fortsätta. Gick ut lugnt men det kändes inge kul så jag snabbade på stegen men det kändes inget kul heller. Jag la in två gångpauser för att motivera mig att springa. Men när jag närmade mig hemma efter ca 9,2 km så fanns ändå viljan att ta en extra sväng och runda av en jämn mil. Sluttiden blev ända helt ok på 1 h och drygt 2 min (stängde dock av klockan vid gångpauserna).

Summa: Jag tog mig ändå en mil! Alla mil innan marathonet kommer inte att vara kul men de måste göras.

Nu är det dags för kroppkakemiddag hos svärföräldrarna :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0