Första löpningen sedan Victorialoppet

När jag inte springer på en dryg vecka så får jag för mig att jag har glömt hur man gör när man springer och befarar att jag ska vara tillbaka på noll.

Men icke... farten sedan Victorialoppet satt i (typ) och 5 km avklarades på 27 min 22 sek (5,28 km/min) och då fick ändå 900 meter gå i någon typ av nedlugnande tempo för benen ville kuta men det gillade inte lungorna.

Jag är så trött på mig själv! Jag har ringt flera gånger men inte fått tag på astmasköterskan och istället för att vara ihärdig så skiter jag i att ringa igen på en vecka... jag är ju på gång och vill verkligen få någon bättre medicin som jag kan ta förebyggande. Jag vill pressa mig själv! Jag har legat på ett trappsteg länge och nu är jag påväg upp till nästa och vem vet  hur många fler jag kan klättra? Om jag bara får bukt med mina kära luftvägar.

Men att kroppen själv drar upp tempo och trivs där då? Trendbrott eller tillfällighet? Det återstår att se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0