Run Sara Run

Till att börja med: Socker kan vara gott och njutning MEN det är inte nyttigt i för stora mängder.

Från januari fram till Göteborgsvarvet åt jag bara fika/godis/chips två dagar varje vecka. När jag släppte den regeln tänkte jag försöka hålla det kring den nivån ändå.... tji fick jag.

Det är bara att inse: Jag funkar inte så. När det gäller socker så är det allt eller inget.
Om jag har ätit socker en dag så är jag sjukt sugen dagen efter, sedan släpper det sakta men säkert.
Om jag sitter med en godisskål framför mig så kan jag låta bli att ta överhuvudtaget, men om jag tar en bit så är skålen snart tom.

Socker är en drog. Med riktigt sug och bortslängade av logiska resonemang.

Nu är jag trött på det ständiga suget. Att säga nej till mig själv då och då men spendera massa tid till att fundera om jag ska äta, hur mycket jag ska äta, ändå äta, fundera ytterligare om det var rätt.

Så nu trappar jag ner. Från "varje dag" till 4 dagar i veckan till 3 dagar i en vecka och sedan är jag tillbaka på 2 dagar fram till jul.

Jag lurar inte mig själv. Jag fattar att jag skulle kunna äta större mängder dessa dagar och då är det värre. Jag fattar ju också att en chokladbit varje dag är bättre än 20 chokladbitar på lördagen. Men jag klarar inte av att ta en chokladbit varje dag utan att lägga massa tid på att resonera med mig själv. Jag gillar inte att resonera med mig själv och "förlora" :)

Min 2-dagar/vecka-regel funkar för mig för att:

• När jag äter mer sällan och får ner suget så vill jag inte äta lika mycket när jag väl får.
• Dagarna är inte bestämda. Om jag ska på kalas i veckan så byter jag bara dagar.
• Det är ett rimligt mål (inte ex. jag ska inte fika/äta godis ALLS fram till jul eller jag ska hålla 2 dagar resten av mitt liv)
• När det är två dagar som gäller så behöver jag inte ens tänka på om jag ska ta fika de andra dagarna, då är det bara: Nej, tack.
• Det funkar även för att jag tror att det ska funka.

Nu måste jag skynda mig till min farmor på fika :)