Rörelseglädje

Idag när jag var ute på rasten slog det mig hur barn utan att tänka på det tränar kondition, styrka, balans, koordination bara för att de vill. Det spelades fotboll, bandy, det gungades och gicks på styltor, en stort gäng gick balansgång och inte en enda stod stilla. Förutom jag! Vi vuxna borde kanske hitta tillbaka till spontaniteten igen:)

Mitt knä känns lite konstigt efter långpasset och för ensidig träning så idag blir det spinning istället. Uppstyrt, planerat och utan att utmana balansen. Men med rörelseglädje!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0